Biblioteket
Traditionens bibliotek
Kunskapen i vår tradition bärs vidare av böcker. Här står klassiska grundtexter och referensverk i de vetenskaper som undervisas vid akademin – en karta över traditionen, inte en kurslista.
Vad en matn är
En matn är en grundtext: en kort och tät framställning av en hel vetenskap, skriven för att kunna läras utantill. Den säger det nödvändiga och inte mer. Kring matnen växer sedan kommentarer, sharh, och kommentarer till kommentarerna, där varje generation förklarar, prövar och fördjupar. Studenten lär sig först texten och får den sedan öppnad av en lärare.
Många av grundtexterna är skrivna på vers. Rim och versmått gör en text möjlig att bära i minnet, och den som kan texten utantill har den kvar långt efter att lektionen är slut. Därför kallas flera av verken nedan för lärodikter, även när de behandlar grammatik eller rättslära.
Verken är ordnade efter vetenskap. Somliga läses vid akademin, andra hör till samma tradition och står här för sammanhangets skull. Årtalen anger författarens dödsår, först enligt den islamiska tideräkningen (H) och sedan enligt vår. Du behöver inte kunna arabiska för att läsa vidare: varje titel återges också med latinska bokstäver.
Koranens vetenskaper
Tuhfat al-Atfal
تحفة الأطفال
Sulayman al-Jamzuri
Dödsår efter 1198 H / 1784
En kort lärodikt som går igenom tajwidens grundregler, bland annat reglerna för nun sakina, tanwin och förlängningar. Namnet betyder ”Gåvan till barnen”, och texten är ofta det första en elev lär sig vid sidan av själva recitationen.
Al-Muqaddima al-Jazariyya
المقدمة الجزرية
Ibn al-Jazari
Dödsår 833 H / 1429
Ibn al-Jazari är den störste auktoriteten inom koranrecitationens vetenskap. Hans dikt behandlar bokstävernas uttalsställen (makharij), deras egenskaper (sifat) och reglerna för paus och start. Den som söker ijaza i recitation förväntas behärska den.
Al-Shatibiyya
الشاطبية
Imam al-Shatibi
Dödsår 590 H / 1194
Verket, vars fulla namn är Hirz al-Amani wa Wajh al-Tahani, beskriver skillnaderna mellan de sju kanoniska koranrecitationerna. Det är grundtexten för den som går vidare från hifz till studiet av qiraʾat.
Tafsir al-Nasafi
تفسير النسفي
Abu al-Barakat al-Nasafi
Dödsår 710 H / 1310
Verkets fulla namn är Madarik al-Tanzil wa Haqaʾiq al-Taʾwil. Den hanafitiske lärde Abu al-Barakat al-Nasafi förklarar hela Koranen vers för vers, med uppmärksamhet på grammatik, recitationernas varianter och versernas innebörd, och håller sig borta från svagt belagda berättelser. Omfånget, varken för kort eller för långt, har gjort den till en omtyckt tafsir i undervisningen.
Arabiska språkets vetenskaper
Al-Ajurrumiyya
الآجرومية
Ibn Ajurrum
Dödsår 723 H / 1323
En mycket kort text i nahw (syntax) som på några sidor ordnar hela den arabiska satsläran: ordklasser, kasus och deras tecken. I traditionell undervisning lär sig studenten texten först och får den sedan förklarad av en lärare, innan större verk tar vid.
Alfiyyat Ibn Malik
ألفية ابن مالك
Ibn Malik
Dödsår 672 H / 1274
En lärodikt på omkring tusen verser som täcker både nahw (syntax) och sarf (morfologi). Versformen gör att texten kan läras utantill, och den har i århundraden varit den högre grammatikundervisningens ryggrad, bland annat vid al-Azhar.
Talkhis al-Miftah
تلخيص المفتاح
al-Khatib al-Qazwini
Dödsår 739 H / 1338
En sammanfattning av retorikens tre grenar: maʿani (betydelselära), bayan (bildspråk) och badiʿ (stilfigurer). Balagha är nyckeln till att förstå varför Koranens språk är oöverträffat, och därför en del av varje fullständig utbildning i arabiska.
Fiqh och usul al-fiqh
Matn Abi Shujaʿ
متن أبي شجاع
Abu Shujaʿ al-Asfahani
Dödsår 593 H / 1197
Texten, också känd som al-Ghaya wa al-Taqrib, ordnar hela rättsläran enligt den shafiʿitiska skolan i korta, lättlärda kapitel. Den har fått många kommentarer och är en vanlig startpunkt för systematiska fiqh-studier.
Al-Waraqat
الورقات
Imam al-Haramayn al-Juwayni
Dödsår 478 H / 1085
Namnet betyder ”Bladen”. På några sidor definierar al-Juwayni grundbegreppen i usul al-fiqh: befallning och förbud, allmänt och specifikt, konsensus, analogi och vem som får utfärda fatwa. Texten är första steget för den som vill förstå hur regler härleds ur källorna.
Hadith
Al-Arbaʿun al-Nawawiyya
الأربعون النووية
Imam al-Nawawi
Dödsår 676 H / 1277
Imam al-Nawawi valde ut hadither som var och en är en grundpelare i religionen: avsikten, islam, iman och ihsan, det tillåtna och det förbjudna. Samlingen lärs ofta utantill och är många studenters första möte med hadithvetenskapen.
Riyad al-Salihin
رياض الصالحين
Imam al-Nawawi
Dödsår 676 H / 1277
En tematiskt ordnad samling där varje kapitel inleds med koranverser och följs av hadither om uppriktighet, tålamod, goda seder och umgänge med människor. Boken läses i moskéer världen över, ofta ett kapitel i taget efter bönen.
Al-Manzuma al-Bayquniyya
المنظومة البيقونية
al-Bayquni
Dödsår omkring 1080 H / 1669
En mycket kort lärodikt som definierar termerna i mustalah al-hadith: sahih, hasan, daʿif, mursal och många fler. Den ger studenten språket som behövs för att kunna läsa hadithlitteraturen med förståelse.
Troslära
Jawharat al-Tawhid
جوهرة التوحيد
Ibrahim al-Laqqani
Dödsår 1041 H / 1631
”Enhetslärans juvel” sammanfattar trosläran på vers: det som är nödvändigt, omöjligt och möjligt om Allah och Hans sändebud, samt frågor om profetskap och det fördolda. Texten och dess kommentarer hör till det klassiska azharitiska studieprogrammet.
Själens fostran
Al-Hikam al-ʿAtaʾiyya
الحكم العطائية
Ibn ʿAtaʾ Allah al-Iskandari
Dödsår 709 H / 1309
Korta, täta visdomsord av den egyptiske lärde Ibn ʿAtaʾ Allah, som själv undervisade vid al-Azhar. Varje visdom rymmer en hel lektion i själens fostran (tazkiya), och verket har kommenterats av lärda i sjuhundra år. Akademin publicerar en visdom i taget under rubriken ”Dagens visdom”.
Ihyaʾ ʿUlum al-Din
إحياء علوم الدين
Imam al-Ghazali
Dödsår 505 H / 1111
Fyrtio böcker i fyra delar: dyrkan, vardagens seder, det som fördärvar själen och det som räddar den. Al-Ghazali visar hur den yttre lagen och hjärtats tillstånd hör ihop. Akademins motto, att återuppliva vetenskap och utveckla själen, står i samma tradition.
Över biblioteket
Koranen står över varje bok
Alla verk ovan tjänar en enda text. Mushafen, den bundna Koranen, står därför inte i raden av böcker: den läses, memoreras och reciteras i Koranskolan i moskén Al-Inaba, och det är där varje annan bok har sin utgångspunkt.